Godmorgon! Nu har vi utbildningens sista lektion. Känns väldigt konstigt.. På måndag är det första dagen på prakikten, ska vara där i åtta veckor :)  Sen väntar projektarbete och i slutet av maj tar jag EXAMEN :)

Träningen är klar. Fyra dagar kvar i skolan innan praktiken drar igång igen :) Idag ska vi öva på försäljning utifrån vad vi behöver inför praktiken. Ska bli spännande!

Glad alla hjärtans dag! Sitter med tenta plugg som jag gjort de senaste tre dagarna. Mitt huvud håller på att sprängas med information. Imorgon är det över då ska vi fira!

Efter ett mördarpass Grit belönar jag med själv med en avokado-protein-smoothie. Så mycket godare än semlor!

Babel Deli, om ni inte har ätit där måste ni gå dit. Olika mezerätter, allt är hemlagat och fräscht. Jag och Elias äter nog i snitt på Babel en gång i veckan. Deras varma vegetariska meze är gudomlig!

Låg vaken till halv två inatt efter att ha läst en av de värsta böckerna i mitt liv. Den handlar om mobbing i arbetslivet i Sverige. Hur vuxna människor systematiskt fryser ut och gör en människa till ett offer. Frankrike och andra länder har infört en lag där mobbing är ett brott som kan ge (flesta fall ger..) fängelse. Varför har inte vi det i Sverige. Antalet offer är enormt stort. Alla blundar; kollegor, facket, försäkringskassan, staten, samhället. Sverige är tyvärr inte så bra som vi vill och tror att vi är. Om ni inte tror mig. Läs boken. Jag skäms över Vår jantelag och att människor är rädd för att ingripa i rädsla för att mista jobbet. Jag hoppas verkligen att det blir ändring och att en ny lag träder i kraft!

Wyclef kommer till Stockholm. Älskade
artist! Har sett honom live tre gånger. Den mannen är fantastisk! Har älskar Wyclef sedan jag första gången hörde Fugees. Kan bli tajt att hinna gå på hand konsert, men jag ska verkligen försöka :)

Tänk att några brev kan betyda så mycket. Jag har sparat alla teckningar och brev från barnhemmet. Både jag och barnen gillar att rita och gjorde det ofta. På de flesta teckningarna står det "I love you Annie mak na" vilket betyder "Jag älskar dig Annie väldigt mycket". Lite roligt att jag fick heta Annie från dag 1. Antar att Annie är lite enklare att uttala än Annika, eftersom thai inte har samma alfabet som vi har. Teckningarna är fina minnen från barnhemmet. Kärlek på pappet.

25 januari. För exakt ett år sedan satt jag i skolan och pluggade. Plötsligt fick jag ett samtal av pappa som berättade det jag befarade. Marley hade somnat in. Känslan jag kände vid det tillfället är svårt att beskriva. Jag minns bara hur jag föll ihop i tårar. Trots att jag grät ville jag fortsätta jobba med arbetet vi skrev i gruppen. Mina klasskompisar som förstod att jag var chockad kramade om mig och bad mig åka hem. Pappa hämtade mig från skolan och hela familjen samlades för att trösta varandra. En familjemedlem hade lämnat oss och en stor tomhet väntade. Den dagen var samma dag som jag skulle åka till Åre. Jag ville självklart ställa in hela skidresan pga. det som hänt. Elias och min familj övertalade mig att åka ändå, vilket jag nu i efterhand är glad för. Sorgen bad jag ändå med mig men att stanna hemma hjälper inte i det arbetet. Första tiden efter att Marley gick bort var en mörk tid. Jag hade svårt att acceptera det som hänt och tänkte som så många andra i liknande situationer - vad kunde jag gjort för att förhindra det? Gjorde jag verkligen allt jag kunde? Med tiden lärde jag mig att acceptera naturens gång. Månaden efter tatuerade jag in Marleys namn på min arm. Det stärkte mig att veta att hon fanns där på insidan av vänster arm, närmast hjärtat. Marley jag vet att du har det bra hos din mamma och dina bröder. Vi saknar dig otroligt mycket. Min lillasyster (Bilden nedan är en bild av sista gången jag såg Marley)

"Alla har två magar, minst. Den snälla magen och den onda. Den snälla gör inte så mycket väsen av sitt humör. Kurrar bara förnöjsamt så länge man är vänlig mot den. Men den onda, den lurar dig att äta onyttiga saker som till exempel djur."

Precis kört ett bodypump pass såhär på morgonen. Det passet är sådär lagom jobbigt men det går inte ens att jämföra med passet på måndagar.. Det är 30 minuter vilket borde vara lugnt men nej. Det passet (grit) är det jobbigaste och mest högintensiva passet sats har. Det som gör att man klarar av att kämpa sig igenom passet är vetskapen att det bara är just 30 minuter. Nog om träning nu väntar 8 timmar framför datan med Amadeus i skolan. Tjoho!